illustreradtankesyn

Jag älskar min klass! EssPett äger allt och alla! Lägret var underbart och alldeles perfekt. Alla aktiviteter var så där lagom löjliga och alla hade kul tillsammans. Massagen var underbar. Klassen är underbar. Färgen var mysig och fotbollen ägde vi! Usch va bra allt var! När kommer hemskheterna ?
Älskade älskade systra mi var här i helgen med. Ojoj vilken bra helg! Länge sen. Snälla kom nästa helg med!
Jag grät när hon for. Knäppt va? Som om det var sista gången jag såg dig. Jag grät och gick upp för trappan rakt in i min säng. Den doftade du. Vet du om att jag saknar dig? Vet du om att jag fatiskt drömmer om dig och att detta inte bara är en massa pladder? Älskade syster, förstår du kärleken ?
Vissa minnen vill man glömma, andra inte. Jag har nog fler jag vill glömma än behålla. (Men jag hoppas på EssPett) Det är svårt att vara possitiv och hålla god min när man hela tiden blir sårad och besviken. Du har gjort det igen. Utan att jag visste själv. De säger: "Akta dig, han är ett svin!". Jag ville se med egna ögon. Jag antar att det är det jag gör nu. Men nu är jag fast. Fast. Hur är det tänkt att jag ska ta mig ur det här nu då? Hur fan ska jag få dig att förstå? Varför måste mitt bli sä förbannat misslyckat hela tiden. Jag är en jävla pessimist som bara väntar på hemskheter!
Du gör mig besviken, hoppas du läser.

//illustreradtankesyn