5,4,3,2,1 - done
I helgen sjöng jag på Jonathans systerdotters dop. Det var fruktansvärt känslosamt och jag har nog aldrig känt så starkt när jag har sjungit förut. Dessa människorna som ganska nykigen har blivit en del av mitt liv och min familj hade bett mig om att sjunga och det är för mig stort.
Från det ena känslosamma till det andra så laddar jag ny psykiskt inför Jonathans flytt. Det är inte så långt men jag känner mig själv och det kommer bli fruktansvärt jobbigt. På onsdag har vi varit tillsammans i ett halvår och varit förlovade i två månader* (just det, jag är förlovad sedan två månader tillbaka...) så vi planerar att fira det lite. Sen åker jag till Ljungby, äntligen, och han ska jobba och sen är det helt plötsligt dags.
Jag vet inte hur det ska gå men jag får väl ta det som det kommer...
(*inte två år)
//illustreradtankesyn
Från det ena känslosamma till det andra så laddar jag ny psykiskt inför Jonathans flytt. Det är inte så långt men jag känner mig själv och det kommer bli fruktansvärt jobbigt. På onsdag har vi varit tillsammans i ett halvår och varit förlovade i två månader* (just det, jag är förlovad sedan två månader tillbaka...) så vi planerar att fira det lite. Sen åker jag till Ljungby, äntligen, och han ska jobba och sen är det helt plötsligt dags.
Jag vet inte hur det ska gå men jag får väl ta det som det kommer...
(*inte två år)
//illustreradtankesyn
