illustreradtankesyn

Tisdag. I morgon onsdag. Ledig i morgon. Får se vad det blir av mig då. Ska väl krångla med datorn antagligen... Åker iaf till Malmö runt halv 1 för att bita naglarna av mig. Jag är typ nervös redan nu och det har ändå ingenting med mig att göra :S Men det ska bli otroligt kul! (Måste få kameran tömd!) Lycka till rumpnisse ! <3
Träffade Magdisen igår. Hon är så himla mega mys och jag har saknat henne så mycket. Det behövdes inte så mycket, en promenad räckte bra. Ett litet glädjeskutt var det enda jag hann se medan jag tog av mig hjälmen innan jag fick världens varmaste kram. Jag har inte kramat någon så på länge. Härliga unge !

Jag blir fortfarande inte klok på det här med kärleken. Vad gör jag för fel? Om det är mig det är fel på, varför kan ingen vara ärlig nog att berätta vad jag gör fel ? Jag vill göra rätt men jag förstår verkligen inte. Förklara. Jag orkar inte gå runt och tänka massa "om" och "men". Ge mig inte dubbla budskap för att på något sätt vilja få mig att vilja mer, det gör mig bara förbannad. Finns det ingen som talar sanning ? Hur svårt kan det vara? Jag gillar dig. Jag gillar dig inte.

Mammas sår är läkt. Det är en underbar lättnad! Jag tror inte förstår vad hon (och vi andra) har varit med om... I 1 år har hon gått på piller. 1helt jävla år! I 1 år har de grävt i hennes ben, letat efter fel, sett henne som ett exempel på hur produkter fungerar mot det ena och det andra. Ett försöksdjur har hon varit. Ett försöksdjur som åkt mellan sjukhuset och arbetet med pillerburken tryggt i väskan. Varendra morgon, middag och kväll har man hört skramlet från pillerburken. Hon har gått på krycker och åkt rullstol. Förhoppningar har slocknat. Tankar, drömmar och glädeje som bortsprunget.
1 år. Det är över nu. En ny tid. En bra tid. Mammas tid.

77
// illustreradtankesyn