Sportlov
Jag tänkte jag skulle dra en resumé av mitt knäppa men underbara lov, mest för min egen skull, så jag varnar känsliga läsare för ett långt inlägg!
Well, lovet började fredagen den 13. Jag var lite nojjig för den dagen faktiskt men det gick väl bra, inga skador eller dylikt. På kvällen blev det körövning och "Så ska det låta-lekar" med folket. Jag fick också veta att jag ska sjunga en vers solo på en låt jag aldrig hört men det löser sig.
På lördagen fick jag manligt besök framåt eftermiddagen. Mamma och Anders hade redan på förmiddagen åkt iväg till Ystad havsbad eller havsspa eller vad det nu heter. Iaf, det manliga besöket hette Jonathan och var då min två dagar gamla pojkvän, om man nu kan säga så.
När en man kommer med blommor och ostbollar, då vet man att han är den rätte.
Efter en kväll med majonäsbeasås, melodifestivalen och Jim Carrey somnade jag varm i hjärtat och sov bättre än jag någonsin gjort.
Vaknade "tidigt" på söndagmorgonen av mobilen eftersom jag halvt som halvt bjudit in mig själv till en halv släktmiddag uppe i växjö med den gravida delen av Martinssons.
Hamburgarsemlor, trevliga människor, alldeles för mycket bebiskläder och en mysig promenad i det fina vädret startade lovet, på riktigt, helt perfekt.
Sent på måndag eftermiddag kom mina två underbara djupingar till mig och delade många vackra tankar om det mesta. Efterlängtat!
Tisdag blev pulka för fulla muggar. Vaxduk, sopsäck och stjärtlappar blev succé och vädret var alldeles prefekt. Mitt i all härlighet invaderades vi av en hel armé med barn! Från ingenstans dök ett helt fritids upp och det tog väl lite musten ur oss så efter några vilda åk vandrade vi hemåt mot martinssons för lite Xbox. (Jag ägde!)
Sov hos Jonathan fösta gången och vaknade på onsdagen bredvid en utvilad Martinsson. Tog Gerdasilsprutan vid middag. Var väl inte jättepositiv till den och när mamma satte den skrek jag rätt, satans ont gjorde det! Väl hemma igen blev det mys i soffan med världen bästa "Vänner".
Torsdag förmiddag blev lite arbete, extra pengar för en Idre resa är alltid bra! Sen drog jag iväg ett sms till världens bästa Jonathan och bjöd än en gång in mig själv till en resa i den vita volvon. Resan gick till Kristianstad och sedan därifrån vidare emot stora staden Malmö för lite Jazz.
Efter lite övertalan stannade Jonathan över natten hemma hos mig, vilket turned out supermysigt, men stack tidigt på morgonen för K-stad igen. På fredagkvällen tittade jag på Rent tillsammans med Da Familia. Den blir bara bättre och bättre och gudars skymning vad vi svenskar är duktiga på att skjuta ut artister. All ära åt Linda Gladh som helt klart, tillsammans med Isac, ägde scenen!
Lördagen blev slapp. Jag åkte in till byn någon gång efter middag. Det var en trött fis som mötte mig i dörröppningen och vi vilade middag i hans lilla, lilla 90-säng och missade Simon och Michaela (Jonathans bror och hans flickvän).
Baka, som det var planerat, blev det inte tal om. Lite mys med god mat och melodifestivalen kändes som något med lagom prestation.
Efter en trång natts sömn blev det Cafégudstjänst där vi kom in sist vilket resulterade i att prästen skämde ut oss lite inför resten av församlingen.
Jag pussade kärleken hejdå och så kom mamma och hämtade upp mig för söndagsmiddag uppe hos Ottosons (Anders föräldrar.)
Efter mjölpotatis med klistersås och någon äcklig likörglass till efterrätt pallade jag inte mer så jag gick hem och "pluggade".
Ett alldeles nästan perfekt lov.
Älskar dig.
//illustreradtankesyn
Well, lovet började fredagen den 13. Jag var lite nojjig för den dagen faktiskt men det gick väl bra, inga skador eller dylikt. På kvällen blev det körövning och "Så ska det låta-lekar" med folket. Jag fick också veta att jag ska sjunga en vers solo på en låt jag aldrig hört men det löser sig.
På lördagen fick jag manligt besök framåt eftermiddagen. Mamma och Anders hade redan på förmiddagen åkt iväg till Ystad havsbad eller havsspa eller vad det nu heter. Iaf, det manliga besöket hette Jonathan och var då min två dagar gamla pojkvän, om man nu kan säga så.
När en man kommer med blommor och ostbollar, då vet man att han är den rätte.
Efter en kväll med majonäsbeasås, melodifestivalen och Jim Carrey somnade jag varm i hjärtat och sov bättre än jag någonsin gjort.
Vaknade "tidigt" på söndagmorgonen av mobilen eftersom jag halvt som halvt bjudit in mig själv till en halv släktmiddag uppe i växjö med den gravida delen av Martinssons.
Hamburgarsemlor, trevliga människor, alldeles för mycket bebiskläder och en mysig promenad i det fina vädret startade lovet, på riktigt, helt perfekt.
Sent på måndag eftermiddag kom mina två underbara djupingar till mig och delade många vackra tankar om det mesta. Efterlängtat!
Tisdag blev pulka för fulla muggar. Vaxduk, sopsäck och stjärtlappar blev succé och vädret var alldeles prefekt. Mitt i all härlighet invaderades vi av en hel armé med barn! Från ingenstans dök ett helt fritids upp och det tog väl lite musten ur oss så efter några vilda åk vandrade vi hemåt mot martinssons för lite Xbox. (Jag ägde!)
Sov hos Jonathan fösta gången och vaknade på onsdagen bredvid en utvilad Martinsson. Tog Gerdasilsprutan vid middag. Var väl inte jättepositiv till den och när mamma satte den skrek jag rätt, satans ont gjorde det! Väl hemma igen blev det mys i soffan med världen bästa "Vänner".
Torsdag förmiddag blev lite arbete, extra pengar för en Idre resa är alltid bra! Sen drog jag iväg ett sms till världens bästa Jonathan och bjöd än en gång in mig själv till en resa i den vita volvon. Resan gick till Kristianstad och sedan därifrån vidare emot stora staden Malmö för lite Jazz.
Efter lite övertalan stannade Jonathan över natten hemma hos mig, vilket turned out supermysigt, men stack tidigt på morgonen för K-stad igen. På fredagkvällen tittade jag på Rent tillsammans med Da Familia. Den blir bara bättre och bättre och gudars skymning vad vi svenskar är duktiga på att skjuta ut artister. All ära åt Linda Gladh som helt klart, tillsammans med Isac, ägde scenen!
Lördagen blev slapp. Jag åkte in till byn någon gång efter middag. Det var en trött fis som mötte mig i dörröppningen och vi vilade middag i hans lilla, lilla 90-säng och missade Simon och Michaela (Jonathans bror och hans flickvän).
Baka, som det var planerat, blev det inte tal om. Lite mys med god mat och melodifestivalen kändes som något med lagom prestation.
Efter en trång natts sömn blev det Cafégudstjänst där vi kom in sist vilket resulterade i att prästen skämde ut oss lite inför resten av församlingen.
Jag pussade kärleken hejdå och så kom mamma och hämtade upp mig för söndagsmiddag uppe hos Ottosons (Anders föräldrar.)
Efter mjölpotatis med klistersås och någon äcklig likörglass till efterrätt pallade jag inte mer så jag gick hem och "pluggade".
Ett alldeles nästan perfekt lov.
Älskar dig.
//illustreradtankesyn
du,
Sportlov.
Kalla nätter, kalla dagar, men hos dig är jag varm.
Jag vill säga så mycket vackert men det är inte lönt.
Det är något nytt, något underbart.
Allt är så perfekt. Varmt och Alldeles magiskt.
Älskar dig.
URD14ME
//illustreradtankesyn
Kalla nätter, kalla dagar, men hos dig är jag varm.
Jag vill säga så mycket vackert men det är inte lönt.
Det är något nytt, något underbart.
Allt är så perfekt. Varmt och Alldeles magiskt.
Älskar dig.
URD14ME
//illustreradtankesyn
12 februari.
En ömmande hals och ett dunkande huvud.
En rinnade näsa och tusen toalett besök.
Ett vi, ett du&jag.
En dag och ett datum.
12 februari, jo jag tackar jag.
//illustreradtankesyn
En rinnade näsa och tusen toalett besök.
Ett vi, ett du&jag.
En dag och ett datum.
12 februari, jo jag tackar jag.
//illustreradtankesyn
Kär och galen,
Jag lånade Anna min Annas bild för att den passar så bra (A)
Jag tycker om dig.
//illustreradtankesyn
Knäppa jag,
Vsg! Beviset på sann knäpphet:
Jag är rädd för rulltrappor.
Jag hatar varma grönsaker.
Jag sover med innetofflor på.
Jag är rädd för katter.
Jag har ett dåligt imunförsvar.
Jag tycker om att borsta tänderna länge.
Jag somnar väldigt lätt i bilen.
Jag har fotforbi och komplex för mina tår.
Jag lyssnar alltid på musik innan jag ska sova.
Jag har en widescreen-rygg.
Jag är rädd för ormar och höjder.
Jag gråter till "spårlöst".
Jag rapar som en man.
Jag kan inte vara still när jag pratar i telefon.
Jag har en ängelsamling.
Jag älskar bläckpennor.
//illustreradtankesyn
Jag är rädd för rulltrappor.
Jag hatar varma grönsaker.
Jag sover med innetofflor på.
Jag är rädd för katter.
Jag har ett dåligt imunförsvar.
Jag tycker om att borsta tänderna länge.
Jag somnar väldigt lätt i bilen.
Jag har fotforbi och komplex för mina tår.
Jag lyssnar alltid på musik innan jag ska sova.
Jag har en widescreen-rygg.
Jag är rädd för ormar och höjder.
Jag gråter till "spårlöst".
Jag rapar som en man.
Jag kan inte vara still när jag pratar i telefon.
Jag har en ängelsamling.
Jag älskar bläckpennor.
//illustreradtankesyn
ett brev,
Det kom ett brev. Inte ett sånt där man sätter frimärke på och slänger på posten. Nej, ett litet brev. Kanske 3 meningar och 20 ord. Inte längre än så.
Det kom mitt i ingenting. Stress, hat, ilska och trötthet stannade upp och tog ett andetag.
Ett brev. Ett brev med ett syfte. Att försöka. Att hoppas. Att önska och tro.
Ett brev.
Nej du förstör inget.
Det pirrar lite extra på något vis när någon vet mer om mig än jag tror. Undra varför...
Rädsla för att någon ska få veta för mycket?
Eller glädje för att någon lägger ner tid på att lära känna mig.
Det är nog en lagom blandad kompott.
Det kom ett brev.
Ett litet, underbart, pirrigt brev.
//illustreradtankesyn
Det kom mitt i ingenting. Stress, hat, ilska och trötthet stannade upp och tog ett andetag.
Ett brev. Ett brev med ett syfte. Att försöka. Att hoppas. Att önska och tro.
Ett brev.
Nej du förstör inget.
Det pirrar lite extra på något vis när någon vet mer om mig än jag tror. Undra varför...
Rädsla för att någon ska få veta för mycket?
Eller glädje för att någon lägger ner tid på att lära känna mig.
Det är nog en lagom blandad kompott.
Det kom ett brev.
Ett litet, underbart, pirrigt brev.
//illustreradtankesyn
Du bara saknade du,
Vad jag har saknat dig.
Att dela och le.
Skratta och prata och jag känner dig inte ens. Jag vet inte vem du är.
Nu minns jag hur förväntansfull jag var. Som jag längtade.
Jag tänkte att om du var där skulle det vackra hemska inte längre vara så hemskt.
Men du kom aldrig. Det gjorde inget. Faktiskt. Jag träffade någon annan. Någon som tog mig på äventyr som du skulle ha gjort, men det hade varit vackrare med dig!
Jag minns hur glad jag var och jag visste att det inte var vi.
Varför är det så, att man måste trotsa berg. Bekämpa sorg och glömma hat för att hitta någon som du?
Varför är du så långt bort?
Sitt upp på din vita springare. Jag vet att du hittar.
Till nästa helg hoppas jag på staden. Staden med kärlek.
Om allt går som det ska så blir det perfekt.
//illustreradtankesyn
Att dela och le.
Skratta och prata och jag känner dig inte ens. Jag vet inte vem du är.
Nu minns jag hur förväntansfull jag var. Som jag längtade.
Jag tänkte att om du var där skulle det vackra hemska inte längre vara så hemskt.
Men du kom aldrig. Det gjorde inget. Faktiskt. Jag träffade någon annan. Någon som tog mig på äventyr som du skulle ha gjort, men det hade varit vackrare med dig!
Jag minns hur glad jag var och jag visste att det inte var vi.
Varför är det så, att man måste trotsa berg. Bekämpa sorg och glömma hat för att hitta någon som du?
Varför är du så långt bort?
Sitt upp på din vita springare. Jag vet att du hittar.
Till nästa helg hoppas jag på staden. Staden med kärlek.
Om allt går som det ska så blir det perfekt.
//illustreradtankesyn
Finito.
Okej jag blir galen!
Till att börja med, så alla är med på noterna, detta inlägget får icke kommenteras!
Vad jag skriver nu skriver jag en gång och vill inte prata om det mer sen.
Det är inget allvarligt problem och jag ska inte dö men dessa j**la pojkar!
Jag blir inte klok! Hur svårt kan det vara att hålla sig till en sak, eller jag kanske ska säga "en kvinna".
Jag har länge pratat med många olika "män" men under senare tid kanske mer en än andra. Det har iaf inte varit något jätte speciellt förrän häromdagen när vi helt plötsligt började med gulliga smeknamn i smsn?!
It turned to nothing anyway men jag blir så matt! Vem tror du att du är som kan hålla på så med tjejer?
Jag vet precis vem du är! Du är en stor fet jävla bluff! Du förlitar dig bara på tips från andra och skryter och skämtar om massa skit som om du vore världens casanova men dude, I'm telling you! You're not!
Öppna ögonen! När hade du ett förhållande senast och hur lever du nu?
Jag peppar. Jag är positiv och arbetar.
När är det min tur att få vara ett vrak?
Done.
//illustrerardtankesyn
Till att börja med, så alla är med på noterna, detta inlägget får icke kommenteras!
Vad jag skriver nu skriver jag en gång och vill inte prata om det mer sen.
Det är inget allvarligt problem och jag ska inte dö men dessa j**la pojkar!
Jag blir inte klok! Hur svårt kan det vara att hålla sig till en sak, eller jag kanske ska säga "en kvinna".
Jag har länge pratat med många olika "män" men under senare tid kanske mer en än andra. Det har iaf inte varit något jätte speciellt förrän häromdagen när vi helt plötsligt började med gulliga smeknamn i smsn?!
It turned to nothing anyway men jag blir så matt! Vem tror du att du är som kan hålla på så med tjejer?
Jag vet precis vem du är! Du är en stor fet jävla bluff! Du förlitar dig bara på tips från andra och skryter och skämtar om massa skit som om du vore världens casanova men dude, I'm telling you! You're not!
Öppna ögonen! När hade du ett förhållande senast och hur lever du nu?
Jag peppar. Jag är positiv och arbetar.
När är det min tur att få vara ett vrak?
Done.
//illustrerardtankesyn
Vänner,
Wow, vänner va? Vi tror vi vet allt om dem, att vi känner dem. Men vi missar visst alltid något för jag blir alltid lika förvånad av hur bra jag har det. Hur vackra de är.
Jag säger ibland till Allrakäraste syster att jag skulle kunna skriva en hel bok om dig men det finns inga ord som kan beskriva vad jag känner, och hur smörigt det än låter är det sant.
I helgen har två vänner till mig gift sig med varandra. Ett jättefint bröllop som verkligen var alldeles rätt. Några veckor innan bröllopet hölls en möhippa för bruden som jag inte kunde vara med på för jag gick och blev sjuk. Men i mailet vi fick av brudens syster, som höll i det mesta, stod det att vid middagen vi skulle äta skulle vi ha med oss en gåva.
Jag hade sånn ångest så länge för att jag kunde inte komma på något bra. Vad ger man på en möhippa?
Till slut när jag legat i min säng och vridit och vänt på mig i timmar av tankar tänkte jag: "Nej nu skiter jag i detta! Hon får en magväska!" Så dumt som det låter tänkte jag efter lite på vad jag kommit på.
I den fula magväskan lägger man det allra värdefullaste man äger, ofta när man är iväg någonstans där man har det bra. Typ semester. Magväskan sätter man sen allra närmast intill sig. Precis så är det att ha vänner som ni. När jag trivs som bäst är när jag har det mest värdefulla närmast mig. Er. Mina vänner. Mina älskade.
Jag vet inte hur man gör egentligen. En tackfest? "Hej och välkommen! Och du, tack för att du vill vara min vän!" ? Nej, inte riktigt. Men något måste göras.
Jag är fjollig. Jag gråter på bröllop och i slutet av "spårlöst"-programmen men ja, jag vet inte.
Tack. Tack för just dig. Jag finns här, faktiskt. Alltid. <3
//illustreradtankesyn
ni.
Mamma och Anders har åkt iväg för att dansa så jag sitter här alldeles själv nu. Det knakar i huset och varje gång när min skugga speglar sig i fönstrerna hoppar jag två centimeter upp i luften. Jag är på högspänn.
Men så tänker jag efter, på härliga minnen och underbara vänner.
Upplyftande.
Jag älskar er. Jag vill göra ngt för er, bara er. Jag vet inte vad men dte ska jag klura ut.
Tack. <3
//illustreradtankesyn
Men så tänker jag efter, på härliga minnen och underbara vänner.
Upplyftande.
Jag älskar er. Jag vill göra ngt för er, bara er. Jag vet inte vad men dte ska jag klura ut.
Tack. <3
//illustreradtankesyn
Shopping
Var på stan idag och bytte min svarta klänning mot lite saker, bla denna leopardmönstrade lilla tröjan.
Jag vet att bilden är suddig och allting krånglar här så jag lägger in resten av bilderna på dagens hittegods på bilddagbok: http://920614.bilddagboken.se
Jullov 08
Jag tror jag är beroende, eller så tar jag bara igen från den tid jag "la av" med att blogga. det kommer minst komma ett till inom detta dygnet...
Dagarna på lovet börjar ta slut och jag börjar få lite lite att göra. Egentligen har jag mkt att göra (som att t.ex. läsa ut min bok ><' ) men inget jag orkar.
När frågar folk hur det har varit över ledigheten så börjar mn själv fundera på vad man gjort med sin tid.
Vi slutade den nittonde, tror jag. Efter det blev jag måttligt förkyld och missade en möhippa. Sen kom då julen och är man ett skilsmässobarn som jag och mina brödrar innebär det att man bor i en resväska och äter julbord fler gånger än någon människa borde få straffas med. Min julbörjade "på riktigt" iaf på lillejulafton den 23. (Jag höll nästan på att missa hela julen. ...Eller iaf julpyntet och all bakning.) Lillejulafton satt vi hemma med massa folk. Det var faktiskt väldigt trevligt men visst är det som folk säger, släkten träffas och man låtsas tycka om varandra. Förr, när mamma och pappa fortfarande var tillsammans, firade vi alltid med hela tjocka släkten men när de skilde sig så hände något. Alla fick barn och blev vuxna och hade nya familjer att fira med så när vi nu i år var så pass många som 13 så kan man ju tänka sig att det skulle vara lite nostalgiskt och mysigt men nej. Bara allmänt jobbigt med små oförskämda pikar hit och dit om allt möjligt. Men mamma var så vacker. Hon är så duktig på det där, det där med jul och hemma.
På julaftonsmorgon åkte vi, efter många om och men, till pappa och jag bad till gud att pappas nya svärföräldrar inte skulle vara där och nog tyckte gud synd om mig för till min stora förvåning var bara min farmor och farfar där. Otroligt skönt. Sen att min pappa är dum i huvudet får man försöka glömma.
Kalle anka rullade på och jag missade typ hälften men när man har sett det 16 gånger räcker det faktiskt.
Juldagen packade jag ihop mig igen och åkte hem till skåneland för att sjunga på julkonserten i kyrkan och det funkade faktiskt också, fastän att förkylningen höll i sig. Dagen därefter fyller min mormor år så då åkte vi dit och plågades lite till av min underbara släkt....
Under kvällen glödde mobilen och jag fick höra om fester uppe i småland och när längtan efter söstra mi blev för stor och glöden hemma förr torr tog jag bussen upp mot nordligare äventyr. Lördagskvällen blev en ganska lyckad festkväll hos Robmeister och söndagen, ja...
Måndagen blev växjö med massa perfekt shopping till nyår, dock hade jag glömt kvittot på en klänning jag fick av mamma i julklapp som jag skulle byta. Tisdagen blev lång sleep och fika nere på stan med Emelies mormor och hennes väninna.
Sen kom dagen. Den absolut sista dagen. Den dagen känns våran på nåt vis, vet inte varför men så känner jag. Även nyår vart lyckat med god mat och fin musik och ett underbart tolvslag!
På den allra första dagen av 2009 åkte jag hem till skåneland igen och gjorde inte alldeles för mycket. Sydde om min jacka och krånglade. Blev uppe om nätterna och sovande och dagarna och ungefär så ser det ut nu.
Nu i helgen var det dock ett litet uppehåll i de dåliga vanorna när min käraste barndoms vän Johanna och hennes lilla familj kom ner och besökte oss här på landet. Det var otroligt mysigt, att kunna skratta och umgås så med en människa man inte träffat på evigheter. Du är bra!
Jag får ändå säga att jag har haft ett bra jullov men jag önskar jag hade hunnit med mer.
MVG till alla som orkade läsa allt!
//illustreradtankesyn
Dagarna på lovet börjar ta slut och jag börjar få lite lite att göra. Egentligen har jag mkt att göra (som att t.ex. läsa ut min bok ><' ) men inget jag orkar.
När frågar folk hur det har varit över ledigheten så börjar mn själv fundera på vad man gjort med sin tid.
Vi slutade den nittonde, tror jag. Efter det blev jag måttligt förkyld och missade en möhippa. Sen kom då julen och är man ett skilsmässobarn som jag och mina brödrar innebär det att man bor i en resväska och äter julbord fler gånger än någon människa borde få straffas med. Min julbörjade "på riktigt" iaf på lillejulafton den 23. (Jag höll nästan på att missa hela julen. ...Eller iaf julpyntet och all bakning.) Lillejulafton satt vi hemma med massa folk. Det var faktiskt väldigt trevligt men visst är det som folk säger, släkten träffas och man låtsas tycka om varandra. Förr, när mamma och pappa fortfarande var tillsammans, firade vi alltid med hela tjocka släkten men när de skilde sig så hände något. Alla fick barn och blev vuxna och hade nya familjer att fira med så när vi nu i år var så pass många som 13 så kan man ju tänka sig att det skulle vara lite nostalgiskt och mysigt men nej. Bara allmänt jobbigt med små oförskämda pikar hit och dit om allt möjligt. Men mamma var så vacker. Hon är så duktig på det där, det där med jul och hemma.
På julaftonsmorgon åkte vi, efter många om och men, till pappa och jag bad till gud att pappas nya svärföräldrar inte skulle vara där och nog tyckte gud synd om mig för till min stora förvåning var bara min farmor och farfar där. Otroligt skönt. Sen att min pappa är dum i huvudet får man försöka glömma.
Kalle anka rullade på och jag missade typ hälften men när man har sett det 16 gånger räcker det faktiskt.
Juldagen packade jag ihop mig igen och åkte hem till skåneland för att sjunga på julkonserten i kyrkan och det funkade faktiskt också, fastän att förkylningen höll i sig. Dagen därefter fyller min mormor år så då åkte vi dit och plågades lite till av min underbara släkt....
Under kvällen glödde mobilen och jag fick höra om fester uppe i småland och när längtan efter söstra mi blev för stor och glöden hemma förr torr tog jag bussen upp mot nordligare äventyr. Lördagskvällen blev en ganska lyckad festkväll hos Robmeister och söndagen, ja...
Måndagen blev växjö med massa perfekt shopping till nyår, dock hade jag glömt kvittot på en klänning jag fick av mamma i julklapp som jag skulle byta. Tisdagen blev lång sleep och fika nere på stan med Emelies mormor och hennes väninna.
Sen kom dagen. Den absolut sista dagen. Den dagen känns våran på nåt vis, vet inte varför men så känner jag. Även nyår vart lyckat med god mat och fin musik och ett underbart tolvslag!
På den allra första dagen av 2009 åkte jag hem till skåneland igen och gjorde inte alldeles för mycket. Sydde om min jacka och krånglade. Blev uppe om nätterna och sovande och dagarna och ungefär så ser det ut nu.
Nu i helgen var det dock ett litet uppehåll i de dåliga vanorna när min käraste barndoms vän Johanna och hennes lilla familj kom ner och besökte oss här på landet. Det var otroligt mysigt, att kunna skratta och umgås så med en människa man inte träffat på evigheter. Du är bra!
Jag får ändå säga att jag har haft ett bra jullov men jag önskar jag hade hunnit med mer.
MVG till alla som orkade läsa allt!
//illustreradtankesyn
I shall be released.
Jag vill också skriva vackert. Men det svårt att skriva fint om hatet.
Jag vet att jag döljer en sanning.
Jag vill åka genom världen med en främling som du men jag har inte funnit dig än.
Det är inte samma sak här, i verkligheten.
Ta mig tillbaka för jag saknar vårt vi.
Det är inte samma sak här med sanningen som svar.
Vad mer ska jag säga?
//illustreradtankesyn
Jag vet att jag döljer en sanning.
Jag vill åka genom världen med en främling som du men jag har inte funnit dig än.
Det är inte samma sak här, i verkligheten.
Ta mig tillbaka för jag saknar vårt vi.
Det är inte samma sak här med sanningen som svar.
Vad mer ska jag säga?
//illustreradtankesyn
2009
Funny, hu?
För ett år sedan var jag vilsen och visste inte vad jag ville med mitt liv. Detvet jag inte nu heller men jag vet nu att det spelar ingen roll för jag kan inte bestämma nu hur mitt liv ska se ut om 5, 10, 35 år. jag kan inte heller veta vad som kommer hända eller vilka chanser som kommer att komma upp.
Jag är inte så gammal, jag behöver inte ha ångest nu, men ändå har jag det... Jag tänker på hur jag ska få ihop pengar till en lägenhet, Jag köper koppar, tallrikar och glas som om jag skulle flytta. Jag funderar hur jag ska försörja mig, vilket yrke jag ska ha och hur jag får det. Sen i andra sekunden slänger jag pengar på skit och städar inte rummet på en månad! Jag är fortfarande bara en tonåring som inte vet vilket håll jag ska lägga benen.
2009. Hm, känns fortfarande konstigt. Hela förra året gick jag runt och var förvirrad och sa 2009 men nu, när det verkligen är, känns gammalt och nytt på samma gång. Knäppt.
Anyway, eftersom nyår var lyckat ska hela 2009 bli lyckat. Detta året ska jag göra mer saker som är kul, umgås mer med mina vänner och lära känna massa nya människor. Jag ska bara göra sånt jag behöver och sånt jag tycker är kul.
2009, hm jo.
"Det låter som en klyché..."
För ett år sedan var jag vilsen och visste inte vad jag ville med mitt liv. Detvet jag inte nu heller men jag vet nu att det spelar ingen roll för jag kan inte bestämma nu hur mitt liv ska se ut om 5, 10, 35 år. jag kan inte heller veta vad som kommer hända eller vilka chanser som kommer att komma upp.
Jag är inte så gammal, jag behöver inte ha ångest nu, men ändå har jag det... Jag tänker på hur jag ska få ihop pengar till en lägenhet, Jag köper koppar, tallrikar och glas som om jag skulle flytta. Jag funderar hur jag ska försörja mig, vilket yrke jag ska ha och hur jag får det. Sen i andra sekunden slänger jag pengar på skit och städar inte rummet på en månad! Jag är fortfarande bara en tonåring som inte vet vilket håll jag ska lägga benen.
2009. Hm, känns fortfarande konstigt. Hela förra året gick jag runt och var förvirrad och sa 2009 men nu, när det verkligen är, känns gammalt och nytt på samma gång. Knäppt.
Anyway, eftersom nyår var lyckat ska hela 2009 bli lyckat. Detta året ska jag göra mer saker som är kul, umgås mer med mina vänner och lära känna massa nya människor. Jag ska bara göra sånt jag behöver och sånt jag tycker är kul.
2009, hm jo.
"Det låter som en klyché..."
3 dagar.
"Är det sant som dom har sagt? För jag har hört på stan igår..."
Det är över nu och jag är så mycket starkare men nog svider det.
Vackra första advent. Mysiga första advent.
Tänk vad gamla ord kan betyda lite och nya kan få stora konsekvenser.
Ord väcker tankar och känslor.
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
word word. ord ord world world www.peace.ord ord. word word. ord ord
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
//illustreradtankesyn
Det är över nu och jag är så mycket starkare men nog svider det.
Vackra första advent. Mysiga första advent.
Tänk vad gamla ord kan betyda lite och nya kan få stora konsekvenser.
Ord väcker tankar och känslor.
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
word word. ord ord world world www.peace.ord ord. word word. ord ord
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
word word. ord ord. world world. ord ord. word word. ord ord. world world.
//illustreradtankesyn
Tack då,
"Jaha, okej så det är en sträckning i musklen jag har? Kul. Vad gör jag åt det då? Väntar jahaja, hur länge då? Tills det går över ja, jo men tack för hjälpen då."
Visst är det bra med skolläkare.
Igår träffade jag världens bästa Anna. Det var bra. Hon är bra.
Jag vill att allt ska vara som vanligt. Att jag ska hinna med massa saker... Jag vill också gå på julskyltning i Ljungby.
Visst är det bra med skolläkare.
Igår träffade jag världens bästa Anna. Det var bra. Hon är bra.
Jag vill att allt ska vara som vanligt. Att jag ska hinna med massa saker... Jag vill också gå på julskyltning i Ljungby.
(Jag vet att jag redan lagt in ett inlägg idag)
Kanske om vi siktade in oss på det vi hade iställlet för det vi suktade efter skulle livet bli bra?
Jul,
Det blir nog ingen jul i år heller. Snön har smält och grusgången hem är tinad. Och efter att jag har sprungit halva vägen hem för ljuset som skulle hjälpa har skrämt mig förstår jag att pepparkakorna är brända. Nu fattas bara plastgranen... "All i want for chritsmas is yooooou..." Men blöööööö, vad ironiskt. Inte tusan är det kärlek jag vill ha! Jag vill ha pengar, en lägenhet i kristianstad, en ny mp3 (inte en Ipod för det skulle inte funka med vår dator), minneskort till min kamera eftersom jag tagit sönder mitt, ett liv åt min bror och en hemresebiljett åt mina vänner, en pistol så jag kan skjuta hunden och en hov så jag kan fånga katten. Ingen slask och ingen snö. Inget tingeltangel och julskyltning med "Felize Navidad". Nej, tacka vet jag ensamheten!
Haha, usch vilken dålig lögnare jag är! Klart jag vill ha jul med gran som luktar gott och kärlek i mängder och ljus och julmusik med dåliga texter. Visst vill jag ha det, och visst vill jag ha det nu. Nog vet jag att plusgraderna är påväg men det struntar jag i. Jag ska ha jul!
Igår var jag hemma från skolan pga min förbannade rygg. Idag satt jag på en stol i drygt en timme och vred och vände på mig. Mmm, du underbara värk! Men då är det j tur att det finns vackra skolsköterskor som kan hjälpa mig! Just det... Var tog allt kunnigt folk vägen? Jag fattar väl också att käka brufen och ligga på varmt är bra men om jag redan har provat det då? Om jag ber om hjälp vill jag ha hjälp, inte massa skötselråd för det kan jag. Det rabblar moren om dagligen. Nej, ge mig något som hjälper och ge mig det nu tack!
Önskelista 2008:
1. Snö
2. Hjälp
3. Kärlek
//illustreradtankesyn
Haha, usch vilken dålig lögnare jag är! Klart jag vill ha jul med gran som luktar gott och kärlek i mängder och ljus och julmusik med dåliga texter. Visst vill jag ha det, och visst vill jag ha det nu. Nog vet jag att plusgraderna är påväg men det struntar jag i. Jag ska ha jul!
Igår var jag hemma från skolan pga min förbannade rygg. Idag satt jag på en stol i drygt en timme och vred och vände på mig. Mmm, du underbara värk! Men då är det j tur att det finns vackra skolsköterskor som kan hjälpa mig! Just det... Var tog allt kunnigt folk vägen? Jag fattar väl också att käka brufen och ligga på varmt är bra men om jag redan har provat det då? Om jag ber om hjälp vill jag ha hjälp, inte massa skötselråd för det kan jag. Det rabblar moren om dagligen. Nej, ge mig något som hjälper och ge mig det nu tack!
Önskelista 2008:
1. Snö
2. Hjälp
3. Kärlek
//illustreradtankesyn
Tid
Det är mindre än en månad kvar till jul. Det är nio dagar kvar till lindvallen. Allt handlar bara om tid. En obestämd framtid.
Fram. Tid.
Baktid? Vad är baktid? Det är nog vad jag behöver. Baktid.
Baktid
//illustreradtankesyn
Fram. Tid.
Baktid? Vad är baktid? Det är nog vad jag behöver. Baktid.
Baktid
//illustreradtankesyn
Bubblig fredagslättpåverkan,
Tänker börja detta blogginlägget med att tillägna det åt Amandine och Mimmi. Klassen två starkaste flickor. Ni är två vackra flickor som jag inte vet så mycket om men jag bryr mig om er och jag finns här, faktiskt. Det är svårt att vara stark i alla lägen. Man måste försöka och ibland blir man nerslagen och blöder ett tag men blodet slutar upp och torkar. Det bildar en ny hud och du blir starkare och har lärt dig något nytt.
Fortsätt vara starka men förstör er inte. Det finns så många som vill hjälpa er. Kanske med något som ni inte visste ni behövde hjälp med, kanske med något vi inte visste ni behövde hjälp med. Men vi finns, visst finns vi. Och vi finns här. För er. <3
I morgon är det fredag och med fredagen kommer helg. Denna helgen ska jag troligen upp till de smålänska skogarna och träffa världens bästa syster! Tiden går så fruktansvärt fort men visst f*n går det ändå för långsamt.
När vi pratar ibland känns det som det var igår jag var den där flickan som satt själv i utkanten av klassrummet. Jo för ni förstår "starka", "possitiva" och "bubbliga" Emma har inte alltid varit allt det där. Nej, grundskolan var ett helvete. Faktiskt. Högstadiet med när jag tänker efter, men inte alls på samma sätt. Då påverkade inte ni, inte längre, då var det bara du.
Det känns lite töntigt att sitta och blogga om min "barndom" men kanske kan det vara skönt att få berätta att det inte är en självklarhet att jag alltid hörs mest.
Jag var inte stor. Jag var inte det. Men ni fick mig att tro det. Visst är det hemskt? Om någon säger något till dig tillräckligt många gånger kommer du tillslut tro på allt de säger. Det var så det var. Jag var aldrig fel. Bara lättpåverkad.
Jag vet inte hur det hände men allt jag trodde var fel vände jag vid en tidpunkt till något som var rätt. Jag var stark och det skulle ingen få ta ifrån mig, aldrig. Och det gick bra. Jag förändrades. Ni förändrades. Men nog gick det snabbt och hjälp vad vuxen jag blev fort. Jag mådde bra, fint, perfekt. Allt var underbart, förändringarnas tid hade kastat sin tärning och jag hade vunnit. Men när nästa våg kom förlorade jag stort. Jag misste all min styrka och allt var inte längre perfekt och det var du som tog det ifrån mig.
Jag flyttade och nu är allt bra. Jag är vardagliga Emma. Förbannat vardagliga pratglada Emma.
Allvarligt talat, vad blir det av mig? Emma Karlsson? Inget vackert annorlunda och udda... Emma Karlsson. Skjut mig, snälla! Jag är inte vacker. Jag är inte flickig. Jag är inte en sån man vill ha i sitt lag. Jag är inte en såndär häftig människa som är mystisk och skriver vackra saker. Jag är Emma Karlsson. Alldagliga, tråkiga Emma Karlsson. Men jag mår inte dålig och är inte deprimerad men usch. Alldagliga Emma. Grattis på mig, jag drog kortaste stråt´.
Ge mig jullov nu för jag vill ha pepparkakor och lussekatter till frukost! Gröna mattor och röda gardiner och ljus som luktar gott. Julkort och musik. Tingeltangel och hälsningar på stan. Sånna där apelsiner med saker som luktar i. Mistlar och lampor. Stjärnor och gnister. Tomtegröt och skinka utan senap! Julklappsbytning med tjocka släkten. Och snö! Massor av vit, vit snööö!
Vart tog min barnjul vägen?
//illustreradtankesyn
Fortsätt vara starka men förstör er inte. Det finns så många som vill hjälpa er. Kanske med något som ni inte visste ni behövde hjälp med, kanske med något vi inte visste ni behövde hjälp med. Men vi finns, visst finns vi. Och vi finns här. För er. <3
I morgon är det fredag och med fredagen kommer helg. Denna helgen ska jag troligen upp till de smålänska skogarna och träffa världens bästa syster! Tiden går så fruktansvärt fort men visst f*n går det ändå för långsamt.
När vi pratar ibland känns det som det var igår jag var den där flickan som satt själv i utkanten av klassrummet. Jo för ni förstår "starka", "possitiva" och "bubbliga" Emma har inte alltid varit allt det där. Nej, grundskolan var ett helvete. Faktiskt. Högstadiet med när jag tänker efter, men inte alls på samma sätt. Då påverkade inte ni, inte längre, då var det bara du.
Det känns lite töntigt att sitta och blogga om min "barndom" men kanske kan det vara skönt att få berätta att det inte är en självklarhet att jag alltid hörs mest.
Jag var inte stor. Jag var inte det. Men ni fick mig att tro det. Visst är det hemskt? Om någon säger något till dig tillräckligt många gånger kommer du tillslut tro på allt de säger. Det var så det var. Jag var aldrig fel. Bara lättpåverkad.
Jag vet inte hur det hände men allt jag trodde var fel vände jag vid en tidpunkt till något som var rätt. Jag var stark och det skulle ingen få ta ifrån mig, aldrig. Och det gick bra. Jag förändrades. Ni förändrades. Men nog gick det snabbt och hjälp vad vuxen jag blev fort. Jag mådde bra, fint, perfekt. Allt var underbart, förändringarnas tid hade kastat sin tärning och jag hade vunnit. Men när nästa våg kom förlorade jag stort. Jag misste all min styrka och allt var inte längre perfekt och det var du som tog det ifrån mig.
Jag flyttade och nu är allt bra. Jag är vardagliga Emma. Förbannat vardagliga pratglada Emma.
Allvarligt talat, vad blir det av mig? Emma Karlsson? Inget vackert annorlunda och udda... Emma Karlsson. Skjut mig, snälla! Jag är inte vacker. Jag är inte flickig. Jag är inte en sån man vill ha i sitt lag. Jag är inte en såndär häftig människa som är mystisk och skriver vackra saker. Jag är Emma Karlsson. Alldagliga, tråkiga Emma Karlsson. Men jag mår inte dålig och är inte deprimerad men usch. Alldagliga Emma. Grattis på mig, jag drog kortaste stråt´.
Ge mig jullov nu för jag vill ha pepparkakor och lussekatter till frukost! Gröna mattor och röda gardiner och ljus som luktar gott. Julkort och musik. Tingeltangel och hälsningar på stan. Sånna där apelsiner med saker som luktar i. Mistlar och lampor. Stjärnor och gnister. Tomtegröt och skinka utan senap! Julklappsbytning med tjocka släkten. Och snö! Massor av vit, vit snööö!
Vart tog min barnjul vägen?
//illustreradtankesyn
